måndag 10 september 2007

Måndagsgästen

Jag funderade länge över att ha en liten måndagsgäst här på bloggen, men så tänkte och tänkte jag så det knakade igår och kom inte på någon att snacka med.
Men så, av en slump började en gammal bekant och jag diskutera filosofi, och vips hade jag en liten intervju att publicera.

Personen i fråga heter Mats Brandt, och är prästen som vigde mig och min fru. Han är religionsvetare och mycket öppensinnad och intresserad av både kristen filosofi och andra religioner.


(Chatten redigerad, inte för innehållet, men för ett fullkomligt katastrofalt språkbruk ifrån min sida)


Lite Bakgrund, ifrån Gaudiya Vaishnava traditionen lär vi att det finns tre olika källor till lidandet, nänligen lidande som uppkommer ur den egna kroppen (skador t.ex.), lidande orsakat av andra levande varelser, och lidande orsakat av halvgudarna (naturkatastrofer t.ex.).


Och allt lidande och lycka vi får är ett resultat av våra egna handlingar, det vill säga våran karma. Även ifrån tidigare liv, så ett kort liv enbart fyllt av lidande är resutatet av handlingar i ett tidigare liv.


Men i kristendomen pratas det mest om arvssynd och Guds straff och det finns inget begrepp om reinkarnation, något som jag alltid tyckte lät konstigt, så för att räta ut alla bananer lät jag den människa med bäst insikt i ämnet som jag över huvud taget träffat, reda ut allting.

Jag:
Får jag fråga en sak om kristen tro som alltid förbryllat mig? Hur förklarar kristna filosofer lidande som uppkommer av naturen bortom människans kontroll, så som sjukdomar, naturkatastrofer, olyckor osv. utan ett koncept om karma, reinkarnation och bemyndigade halvgudar?

Mats:
Det förklaras så att naturlagarna själva är vare sig goda eller onda. Eld som kan rädda livet på en frysande människa kan också bränna inne invånare i ett hus. Elektricitet som kan driva kaminer och spisar kan också driva elektriska stolen eller orsaka ett blixtnedslag. Gravitationen som håller den syrerika atmosfären kvar så att vi kan andas, gör också att man trillar ner om man hoppar från en balkong eller Grand Canyon.

En förklaring med lägre dignitet går ut på att även otäcka händelser i livet kan lära oss saker, men det vore okänsligt och dålig själavård att lyfta fram en sådan förklaring till en medmänniska som befinner sig i chockfasen eller reaktionsfasen efter en olycka. Denna förklaring kan människor endast ta till sig personligen genom att utveckla insikten själva. Den kan inte prackas på utifrån av någon annan.

Jag:
Okej, det låter ju helt vettigt faktiskt. En till fråga då om du hinner; många kristna jag har talat med hävdar att djur saknar en själ. Stämmer detta med bibelns framställning?

Mats:
Det förklaras aldrig tydligt i bibeln. Det finns därför rum för olika synsätt på detta inom kristendomen. Själv skulle jag vara benägen att skilja på ”själ” och ”ande” på det sätt sankt Paulus gör, och därför hävda att djur har ”själ” men inte ”ande”. Hade vi pratat tyska hade jag sagt tvärtom, men det är en språklig, inte en innehållslig fråga. Tyskarna kastar ofta om ”Geist” och ”Seele”

När jag läste igenom ett av dina gästboksinlägg en gång till såg jag att du nämnde ”bemyndigade halvgudar”. Kan det vara en hinduisk motsvarighet till vad kristendomen kallar för ”änglar”?

Jag:
Ja, det är möjligt, jag vet inte så mycket om abrahamitiska änglar. Ofta hör man ju dock liknelsen med s.k. ”Gandharvas” som är bevingade människor som bor i de himmelska världarna (inte andliga) och spelar musik och sjunger. Halvgudar är ju de som ansvarar över olika funktioner i den materiella världen, så som väder, planeternas rörelser, kroppsfunktioner, havet osv.

Mats:
Din beskrivning av de hinduiska halvgudarna låter som den beskrivning av abrahamitiska änglar jag är van vid. Uppenbarelseboken nämner exempelvis Vattnens Ängel.

Jag:
Intressant, är änglarna också i essensen detsamma som människor?

Mats:
Det är möjligt att vi använder ordet ”essens” på olika sätt. Låt mig därför hellre förklara så här: Änglarna är ande och själ. Människan är ande, själ och kropp. På vilket sätt änglarnas vilja är beskaffad på ett annat sätt än människans är föremål för intern diskussion inom kristendomen. Det är ingen betydelsefull lärofråga. Det är också vanligt att betrakta varje individuell ängel som en egen ”art”, till skillnad från människor som alla hör till samma ”art”.

Diskussionen fortsatte, har jag inte kommit på någon ny gäst till nästa måndag så publicerar jag fortsättningen då.

Lev Väl

2 kommentarer:

Shyamananda das sa...

är Mats Brandt den samma som nicolas_flamel ???

Anonym sa...

förövrigt fick änglarna inte vingar förs på 400-talet av kristna konstnärer, vingar e symbol för att flyga, därav fick dem vingar så de skulle kunna det.. men som prabhupada sa, "varför måste de ha vingar för att kunna flyga?"