Att improvisera

Tyvärr har jag ännu inga bilder ifrån våran lilla mini-Janmastami här i Västerås. Bilderna är på Idas telefon och jag väntar otåligt på att hon ska få tummen ur och tanka över dem.

Iallafall, den kvällen bestämde jag mig för att göra laddhus, Krishna gillar laddhus. Problemet var, att i den svenska Hare Krishna-kokboken "Vediska Läckerheter" var det honungsladdhus. Och jag tycker det lite sådär att göra sötsaker med honung.

Så jag tänkte "asch, vi kör" så improviserade jag.

Och jag lyckades spekulera fram följande recept:

120g smör
3 dl kikärtsmjöl
2 dl socker

Först hade jag i 2 dl kikärtsmjöl i det smälta smöret men såg att det bara blev smält smör med lite kikärtsmjöl som simmade runt i. Så med en deciliter till blev det perfekt.

För er som inte vet är laddhus ett helt fantastiskt påhitt.

Kikärtsmjöl, som i sig är skitäckligt, är gott i en del vanlig matlagning. Men, rostat i smör, tillsammans med socker blir det otroligt gott.

Så här går det till, man smälter smöret, rostar sedan kikärtsmjölet på medelvärme (3a eller 4a på 6-stegs-reglage på spisen) under konstant omrörning (viktigt, för bränt kikärtsmjöl är inte gott) tills det är lite, lite mörkare än mocka (ursäkta liknelsen). Sedan har man i socker, låter det lösa sig och sedan eventuell smaktillsats (hackade nötter, carob, kakao, vaniljsocker) innan man ställer av det, låter det svalna lite och rullar bollar av det.

Socker har problemet att det inte hinner lösa sig ordentligt, så det blir lite "krasigt", det funkar väl ok med gur (väldigt oraffinerat rörsocker, kan vara svårt att få tag på) men jag snubblade på en del recept på internet där man kokade en sirap först och sötade med. Jag ska forska mer i det och återkomma.

Krishnas laddhus smaksatte vi iallafall med en handfull hackade valnötter sedan.

Och laddhusarna på bilden har inget med verkligheten här i Västerås att göra.